Adiponectin and BAT
Biologi/Medicin
Utställare
Nils Grimbeck
Skola
Göteborgs Högre Samskola
Ort
Göteborg
Projektsammanfattning
Adiponectin and BAT – Structure and Morphology of Brown Adipose Tissue in Adiponectin Transgenic Mice.
In recent years, it has been shown that adiponectin (ApN) is highly involved in several metabolic processes that overall increase systemic insulin sensitivity. Moreover, brown adipose tissue (BAT) has a substantial ability for nutrient and energy dissipation through uncoupling of the respiratory chain. Increased activation of BAT may thus have the potential to counteract obesity and metabolic diseases. Using a mouse model overexpressing ApN, this pre-study investigates correlations between elevated ApN levels and BAT structure. The results show that mice overexpressing ApN increased their BAT mass prenatally and developed fibrosis with age. A potential side effect of ApN replacement therapy has thus been found. The results also suggest a potential ApN-pathway which stimulates differentiation of mesenchymal stem cells leading to an increased number of adipocytes but also increased collagen production in adulthood. A new area of research in mechanisms of obesity has hence been identified.
Abstract
Ladda nerPoster
Difference between BAT and WAT.
Hej! Ville bara titta in och säga Lycka till! Så spännande! Grymt bra ämne! Ska bli jättekul att följa dig!
Hej! Tack!
Och ja, det är verkligen ett spännande och intressant forskningsområde som vi vet rätt lite om med tanke på hur mycket fetma och fetma-relaterade sjukdomar påverkar folks liv. Förhoppningsvis kan framtida studier, som bland annat utgår från mina resultat, leda till säker medicinering mot fetma i framtiden.
Alles Gute! Wünscht Karin Krohn
Hej! Vad är det intressantaste med ditt projekt?
Jag tycker att komplexiteten som ligger bakom fetmaproblematiken är otroligt intressant! Exempelvis så insöndrar vitt fett massor av intressanta hormoner som är djupt involverade i metabolismen så som adiponektin (som leder till en ökad insulinsensitivitet och därmed motverkar diabetes typ-2 vilket är en vanlig fetmarelaterad sjukdom) och leptin (som signalerar till hjärnan att “nu är fettreserverna tillräckliga” och därmed ger en nöjdhetskänsla). Hos vissa som lider av fetma har man dock sett att de inte kan reagera på dessa hormonella signalerna vilket kan göra det väldigt svårt att gå ner i vikt/hålla en hälsosam vikt.
Detta är dock ett väldigt nytt forskningsområde och vi vet än så länge rätt lite men med mer grundforskning, som bland annat baseras på mina resultat, har vi förhoppningsvis en behandling mot fetma inom 20 år.
Det var också väldigt intressant att få uppleva hur mycket arbete som krävs från dissektion till dataanalys för att få bra och användbara resultat.