Havs och väderundersökningar på ett kostnadseffektivt och demokratiskt sätt.
Teknik
Utställare
Vidar Petersson
Skola
NTI Gymnasiet Johanneberg
Ort
Göteborg
Projektsammanfattning
Havs- och väderundersökningar på ett kostnadseffektivt och demokratiskt sätt – En studie som undersöker möjligheten att analysera havstemperaturutveckling i Östersjön med eget mottagna vädersatellitbilder.
Mitt arbete utgick från FNs globala mål och har undersökt hur man kan introducera mer kostnadseffektiva och demokratiska metoder för att utföra havs- och väderundersökningar med eget mottagna vädersatellitbilder. Visste du att vem som helst, var som helst, kan ta emot bilder och data direkt från vädersatelliter med en enkel egenbyggd antenn? Det har jag gjort och jag har även undersökt ifall det går att tillämpa praktiskt genom att undersöka ifall det är möjligt att analysera havstemperaturutvecklingen i Östersjön under hösten 2020 med de mottagna bilderna. För att göra detta byggde jag en komplett antenn och markstation som kunde ta emot signalerna från tre olika vädersatelliter varje gång de passerade ovanför. Signalen spelades sedan in, demodulerades och avkodades till bilder och information om havstemperaturen. Markstationen samlade automatiskt in data från satelliterna under 9 veckor, vilket resulterade i totalt 283 observationer.
Abstract
Ladda nerPoster
SEA-enhancement. Det svarta är landmassa eller molntäcke och det färgade är vattenmassor av olika temperatur (se skalan till höger).
Verkligen coolt och gediget projekt! Jag undrar lite hur mjukvaruutvecklingen gick till, alltså vilka bibliotek osv. använde du när du skrev koden för att behandla datan du fick från satelliterna? Gillar också verkligen att du skrivit i latex !!
Hej Julia! För att spela in, demodulera och avkoda APT-signalen från satelliterna använde jag några open-source program: SDR#, Orbitron och WxToImg. För att sedan analysera och sammanställa havstemperaturdatan från de avkodade vädersatellitbilderna utvecklade jag egen kod i Python. Där använde jag mig till stor del av Python Imaging Library (PIL).
Angående LaTeX kan jag verkligen rekommendera att skriva gymnasiearbetet med det! Det tar ett tag att lära sig men det är helt klart värt det, speciellt om har mycket data som ska redovisas.
Tror du att du kommer att dyka djupare inom detta ämne i framtiden?
Hej Måns! Jag har inte riktigt hunnit tänka på det eftersom det framtill nu har det varit fullt upp med att färdigställa projektet och förbereda inför denna utställning. Dock tycker jag personligen att området är väldigt intressant och jag har under arbetets gång fått upp ögonen mer för hur viktigt det faktiskt är att öka tillgången till kostnadseffektiv och demokratisk informationsteknik. Även om jag inte skulle välja att fortsätta projektet på något sätt så kommer jag alltid ha med mig kunskaperna om möjligheterna vädersatelliter erbjuder.
Hur kom du fram till din projekt ide?
Hej Felix! Allt började med att jag såg en YouTube video med en snubbe som testade att ta emot signaler från satelliter med olika typer av antenner. Jag tyckte att det var fascinerande att vem som helst kunde ta emot samma data som de stora myndigheterna från dessa miljard-satelliter. Man kan säga att mitt arbete var en tvåstegs-raket. Först byggde jag en antenn och konfigurerade en markstation för att ta emot vädersatellitbilder. Sedan valde jag att studera möjligheterna att utföra en egen vetenskaplig undersökning med den mottagna datan.
Hej, hur är det sättet du samlade in väderdatan på är ett mer demokratiskt sätt att få tag på den informationen? Och finns det en anledning till att du valde just Östersjöns havstemperatur?
Hej Vilda! Syftet med mitt arbete var att undersöka hur man kan introducera mer kostnadseffektiv och demokratisk informationsteknik. Ordet demokrati kommer ifrån latin och betyder folkmakt. Med min metod och kan vem som helst, var som helst på jorden, självständigt ta emot data och vädersatellitbilder direkt ifrån vädersatelliter. Detta ger folket makten att få tillgång till och själva bedriva vetenskapliga undersökningar med hjälp av den eget mottagen data direkt från mätinstrumentet. Ett annat begrepp är medborgarforskning, där allmänheten får ta del av och vara med i den insamling av data som sker.
Jag valde att studera just havstemperaturutvecklingen i Östersjöområdet främst för att havstemperatur har stor påverkan på vädret i helhet och för att havet ligger i vårt närområde. Sedan var det också smidigast att kvantitativt mäta och sammanställa havstemperatur gentemot andra väderobservationer, som till exempel molntäcke eller nederbörd.
Häftigt projekt och så, men har du tänkt på vad det kan ha för konsekvenser för Tutsi folket i Rwanda?