Kemisk analys av textilfärgning
Kemi
Utställare
Alice Asmundsson
Sofia Karlsson
Skola
Nacka Gymnasium
Ort
Stockholm
Projektsammanfattning
Projektet handlade om en kemisk analys av textilfärgning, det som undersöktes var hur färgämnens och textiliers kemiska egenskaper påverkade de resulterande färgerna. För att kunna göra en analys färgades olika textilier med olika färgämnen. Det gjordes genom att en textilremsa tillsattes i ett färgbad med en viss temperatur och under en viss tid. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att färgen på textilen kom från vilka grupper i färgämnet som kunde interagera med fibern. En andra slutsats var att mörkt pigmenterade färger kom från textilfiberns förmåga att binda till färgämnet, fler bindningsställen gav mer färgämne inbundet vilket gav en mörkare färg. Det kunde också observeras att liknande resultat mellan olika textilier kunde kopplas till dess liknande kemiska egenskaper.
Abstract
Ladda nerPoster
S.D.C Multifibre Test Fabric
Vad var det mest intressanta med ert arbete?
Hej Greta! I vårt arbete är det mycket som har fångat vårt intresse, men det intressantaste har varit att få fram förklaringar till de fina varierande färgerna. Det har även varit kul att lära sig hur man färgar och att man faktiskt kan göra det hemma!
Coolt och roligt arbete!! Undersökte ni om och i så fall hur mycket färningen av textilierna påverkades om de betades innan färgning respektive om de var obetade. Vad var i så fall resultatet?
Hej Julia! De färgämnen som vi använde med betning var krapp och rödlök, då dessa två är betningsfärgämnen till skillnad från indigo och metylorange. Från resultatet såg vi att den rödlöksfärgade textilremsan hade en något mörkare och mer pigmenterad färg, de hade också lite mer gula och gröna nyanser än de som inte betats. För den krappfärgade textilremsan var det främst ullen som hade en färgskillnad, den fick en mer pigmenterad färg samt en djupare röda nyans. Hoppas du fick svar på din fråga!
Kul idé och intressant slutsats! Varför valde ni att testa med just de fyra färgerna ni valde? Och vad skulle detta kunna ha för betydelse för exempelvis kommersiell textilfärgning och mode?
Hej och tack för din fråga Vidar! Att vi just valde indigo, krapp, rödlök och metylorange som färgningsämnen var för att vi ville ha en variation mellan olika typer av färgämnen. Detta för att kunna studera om vi märkte av skillnader mellan de olika grupperna. Indigo, krapp och rödlök är alla växtfärgämnen där indigo skiljer sig från de andra då det är ett kypfärgämne. Krapp och rödlök är betningsfärgämen. Att vi både valde krapp och rödlök var för att påvisa att det likaväl går att färga textilier med ett ordinärt färgämne som ens matavfall. Att vi valde just dessa tre och inte något annat t.ex. kypfärgämne var mest av praktiska skäl, då dessa fanns närmast till hands. Vi ville även testa ett syntetiskt och lite annorlunda färgämne och då kändes metylorange spännande då det är en pH-indikator där färgen kan ge ledtrådar om textilfiberns sura eller basiska egenskaper.
Vårt arbete är tänkt att fungera som en kunskapsbas där man kan förstå de olika färgämnena och textilfibrernas kemiska egenskaper och tendenser. Våra slutsatser skulle kunna användas i kommersiellt syfte för att mer förstå sig på processen och då utifrån vårt arbete kunna jobba vidare med att effektivisera färgningsprocessen. Det skulle man t.ex kunna göra genom att minska vattenåtgången eller göra färgen mer slittålig utifrån kunskap om dess kemiska strukturer och interaktionsmöjligheter.
Sedd från en modevinkel skulle vårt arbete kunna fungera för att vidga vyerna i vad man kan göra med sina kläder, att vi färgade med rödlöksskal skulle kunna inspirera modeintresserade människor att också börja färga sina kläder hemma. Det kan då även inspirera till en mer hållbar klädsyn om man kan färga om sina kläder istället för att köpa nya!