Hjälper Te?

Syftet med projektet var att undersöka om amylasaktivitet kan påverkas av te. Totalt testades fyra teer, två gröna och två svarta, kranvatten användes som referenspunkt. Rån tuggades och svaldes, och munnen sköljdes med grönt te, svart te, eller vatten, som spottades ut i bägare. Både vatten och te testades i rumstemperatur för att amylaset inte skulle påverkas av hettan. Med hjälp av DNSA-metoden och spektrofotometer mättes koncentrationen reducerande sockerarter i lösningarna, högre koncentration innebär mer aktivt amylas. Metoden utfördes fem gånger per dryck. Resultaten blev mycket varierade och slutsatsen blev att det inte finns någon koppling mellan amylasaktivitet och teerna. Resultaten stämde varken överens med hypotesen eller med tidigare forskning, detta kan till exempel bero på otillräcklig mängd data och andra variablers påverkan.