Blodsockrets påverkan på kognition
Biologi/Medicin
Utställare
Sonja Larsson
Skola
Östra Real
Ort
Stockholm
Projektsammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka korrelationen mellan människans glukosvärde och kognitiva förmågor. I undersökningen undersöktes även vad blodsockret approximativt bör ligga på för att prestera optimalt vid prövningar där kognitiva förmågor används. Människans kognitiva förmågor har en nära koppling till kroppens glukosnivå, om glukosnivån är för låg produceras inte signalsubstansen och kommunikationen mellan neuroner bryts ned. Med hjälp av blodtagning och ”Trail Making Test” utfördes tre tester på fem stycken individer födda år 2002. Undersökningens resultat är ytterst begränsade med anledning till det få antalet försökspersoner. Denna forskning är inte försedd med den nödvändiga mängden mätdata för att göra fullständiga samt övergripande slutsatser. I studien kan en svag korrelation mellan blodsockerhalten och kognitiva förmågor fastställas. Korrelationskonstanten tyder på att kognitionen försämras när glukosnivån avtar.
Abstract
Ladda nerPoster
Finns det någon litteratur som har någon förklaring på om, och i så fall varför, blodsockerhalten kan påverka kognitionen? Intressant ämne!!
Hej, vad kul att du tycker ämnet verkar vara intressant!
Blodsockrets påverkan på kognitiva funktioner, samt kopplingen mellan kognitiv svikt och blodsockret har forskats på, men i synnerhet mest i samband med diabetes och/eller åldrande. En studie som gav mig väldigt mycket information var en som syftade till att klargöra om högre glykolyserat hemoglobin (HbA1c) och glukosnivåer har en negativ inverkan på minnet. Här är länken till den artikeln: https://n.neurology.org/content/81/20/1746.abstract
I diskussionen gällande blodsockerhalten påverkan på kognitionen så pratar man ofta om “vaskulär demens” samt sambandet mellan diabetes och demens. Studier på senare år har visat att det är vanligare att få demens som en komplikation av diabetes. Diabetes skadar alltså hjärnans blodkärl, som i sin tur har en negativ påverkan på just människans kognitiva funktioner.
När det kommer till glukosvärdet och dess påverkan på kognition hos friska samt yngre människor, det vill säga utan andra variabler som har en påverkan, så faller det ofta tillbaka på att glukos är hjärnan primära energikälla. Om glukosnivån är för låg produceras inte signalsubstansen i hjärnan och kommunikationen mellan neuroner bryts ned.
Hoppas detta svarade på din fråga, annars är det bara att ställa en till!
Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Väldigt intressant. Vet du om det pågår en likadan forskning på en större skala med flera deltagare?
Tack så mycket och vilken bra fråga!
Blodsockrets påverkan på människans kognitiva förmåga är ett forskningsfält som absolut har studerats på, men i största utsträckning i samband med diabetes och/eller åldrande. Trots detta så hittade jag ett par studier som inte var alltför avvikande i jämförelse med mitt eget arbete.
Den första artikeln som jag tittade på var en studie från 2018 som inkluderade 5 000 deltagare med en medelålder på 66 år. Forskningen undersökte kognitiv funktion under tio år med hjälp av ett antal olika tester för att bedöma de kognitiva förmågorna. Namnet på artikeln var “HbA1c, diabetes and cognitive decline: the English Longitudinal Study of Ageing”. I denna studie så studerade man alltså även diabetes och dess påverkan på kognitiva förmågor, trots dess skillnader i jämförelse med min egen så gav den väldigt mycket och relevant information!
Här är länken till den artikeln: https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-017-4541-7
Den andra studien jag läste var en studie som syftade till att klargöra om högre glykosylerat hemoglobin (HbA1c) och glukosnivåer har en ogynnsam påverkan på minnet. Studien utfördes på 141 friska deltagare med en medelålder på 63 år, som inte hade typ 1 eller typ 2-diabetes. Den främsta anledningen till att jag studerade den här artikeln var att deltagarna var friska och icke-diabetiker, på det sättet var det möjligt för mig att tillämpa resultaten på min artikel, även om åldersskillnaden beaktades.
Här är länken till den artikeln: https://n.neurology.org/content/81/20/1746.abstract
Hoppas jag besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Cool undersökning! Skulle vara intressant att se resultat och slutsatser från en större studie, dvs fler försökspersoner. Har du planer på att göra en mer omfattande studie i framtiden?
Vad kul att du tycker det!
Det finns absolut utrymme att expandera metoden och antalet försökspersoner i studien för att kunna dra större och mer övergripande slutsater. Med tanke på att denna metod testade varje blodsockervärde (lågt, normalt och högt) en gång per person skulle det även vara intressant att förändra metoden så att vardera försöksperson fick utföra testet fler gånger vid varje blodsockervärde, för att få mer mätdata och eliminera felkällor, som exempelvis en naturlig förbättring från första till tredje gången. För att besvara din fråga skulle jag nog säga att det absolut är ett ämne som jag skulle tänka mig göra en mer omfattande studie på om det finns en möjlighet till det.
Tack för frågan!
Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Intressant! Är det större sannolikhet att försökspersonerna blev tröttare med dagen och därför gav avvikelser från det sista testet eller kändes alla test lika prioriterade av blodsockernivån?
Tack så mycket!
Det finns absolut en möjlighet att försökspersonerna naturligt blev tröttare av att göra testet, precis som man blir när man gör samma sak om och om igen. Förvisso så gav inte det sista testet en markant avvikelse för alla försökspersoner, då exempelvis en försöksperson visade på den bästa reaktionstiden vid det högsta blodsockervärdet. Vad som i denna fråga också är relevant att ta upp är den “naturliga förbättringen” som är en möjlighet. För att minimera denna naturliga förklaring så fick alla försökspersoner testa att göra testet en gång innan det gjordes på riktigt, för att första hur appen och testet fungerade.
Vad som skulle vara intressant att undersöka skulle vara att inte göra testen (lågt-, normalt- och högt blodsocker) i just denna ordning. Då kan man ganska enkelt eliminera de två ovannämnda variablerna, den naturliga förbättringen samt det Madeleine nämnde, tröttheten. För att besvara din fråga, så tror jag inte att det går att klargöra om tröttheten kan ha påverkat några försökspersoner just för det få antalet, men att det är en väldigt bra fråga med syfte att göra justeringar i metoden.
Hoppas du fick svar på din fråga Madeleine!
Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Väldigt spännande och nödvändig studie! Om du fick göra om studien, hade du ändrar något i ditt tillvägagångssätt?
Tack så mycket Elias!
Om jag skulle göra om mitt arbete skulle jag främst korrigera metoden. Först och främst skulle jag öka antalet försökspersoner till den kapacitet som skulle vara möjlig. Sedan skulle jag även, istället för att varje försöksperson gjorde endast gjorde testerna en gång (lågt, normalt och högt blodsocker), låta dem göra det fler gånger. Detta skulle medföra att jag enklare skulle kunna eliminera ut felkällor som “naturlig förbättring”, trötthet (både att man förmodligen är ganska trött på att göra testet den tredje gången, men även att man kanske är som tröttast när man fastat (lågt blodsocker) samt sent på dagen (högt blodsocker).
I min metod i arbetet så förklarar jag att försökspersonerna under det sista undersökningstillfället fick äta en måltid, äta två stycken dextrosol, och sedan vänta 10 minuter innan blodprovningen och testet utfördes. Dosen dextrosol samt tiden innan full effekt var rekommenderade tider funna på deras hemsida, tyvärr så visade det sig hos majoriteten av försökspersonerna att glukosvärdet inte ökade mycket mellan det andra och tredje undersökningstillfället (normalt och lågt blodsocker). Detta kan ju såklart även bero på individuella skäl, men det hade förmodligen varit nödvändigt att öka mängden dextrosol för att få en markant skillnad, och därav kunna dra fler slutsatser. Det hade även varit möjligt att byta ut glukos-supplementet för att ändra effekten.
Utan att gräva allt för djupt på frågan så tror jag att dessa saker är de mest självklara korrigeringarna jag skulle utfört om jag fick göra arbetet en gång till, hoppas det var ett okej svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Du är så duktig! ❤️
Tack så mycket Hanna! ❤️
Vad häftig undersökning!
Tack så mycket och vad kul att höra Olivia! /Sonja
Bra jobbat Sonja! Spännande!
Bra gjort Sonja!!
Very interesting subject and I’m very impressed by what you are doing Sonja. I’m looking forwards to more studies about the correlation between human glucose levels and cognitive abilities because I’m pretty sure there are many hidden things we don’t know yet about the glucose function in our body. Wish you all the best!
Thank you so much! There is indeed a need and possibility to research more about the correlation between glucose levels and cognitive ability, as well as the glucose impact on humans itself.
Kind regards,
Sonja Larsson
Super interesting topic.. Definitely needs more attention and research on a larger scale
Kul projekt! Varför valde du att använda den digitala versionen av Trail Making Test, alltså ”Trail it”?
Lycka till!
Tack så mycket Martin!
Jag valde att använda den digitala varianten av Trail Making Test för att det dels var smidigare att spara all resultat från vardera persons test. Ytterligare en anledning var att försökspersonerna skulle drabbas av så få störningsmoment som möjligt, om jag skulle använda mig av den manuella TMT (penna och papper), så skulle jag behöva sitta bredvid och klocka personen samt anteckna hur många “felstreck” som gjorts. Nu fick försökspersonerna istället sitta i ett avskilt rum med flygplansläge aktiverat på mobilen, för att minimera möjliga störningsmoment. Den digitala varianten “Trail it” erbjöd ett mer smidigt och effektivt sätt för mig att mäta kognitionen, tack så mycket för din fråga!
Med vänliga hälsningar,
Sonja
Spännande projekt! Vad var det som fick dig intresserad av ämnet?
Tack så mycket! Det som primärt fick mig intresserad av ämnet var just faktumet att jag blev intresserad hur vissa prov sattes 08.00, några direkt efter lunchen och andra sista lektionen på dagen vid 16:00. Det här fick mig då att fundera över när det skulle vara mest gynnsammt för då exempelvis elever att skriva prov, i samband med lunchen eller kanske när blodsockret hunnit gå ner en hel del?
Tack för frågan!
Med vänliga hälsningar,
Sonja Larsson
Bra jobbat Sonja