Gör ditt gymnasiearbete med Vetenskapens Hus!

Ta del av elevstöd inom gymnasiearbetet

Gymnasiearbete i Vetenskapens Hus

Påbörjar du ditt sista gymnasieår i höst? Vill du ingå i en projektgrupp där du får arbeta som en forskare inom ditt valda ämne? Vi erbjuder stöd och inspiration inom de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik till alla gymnasieelever i Sverige. Ansök nu!

Tidigare år har gymnasieelever forskat om allelopati, kryptering, epidemiologi, gammablixtar, återvinning av mobiltelefoner och kosmisk strålning – för att nämna några exempel. Blir du antagen till någon av projektgrupperna hösten 2021 får du hjälp och stöd av en av Vetenskapens Hus pedagoger och vid behov forskare från KTH eller Stockholms universitet. Handledningen bedrivs genom seminarier/workshops, utlåning av utrustning och varje elev får en eller flera kunniga kontaktpersoner som kan området. Varje läsår presenteras nya relevanta teman som du kan välja att skriva om i ditt gymnasiearbete.

Vi hjälper dig att lyckas med gymnasiearbetet!

Pandemins matematik

I mars 2020 spelade Vetenskapens Hus in en informationsfilm med professor Tom Britton vid Stockholms universitet. I den berättade han om de matematiska modeller som beskriver hur smittspridning går till med anledning av virusutbrottet som startade i Wuhan. Videon fick stor spridning och har sedan dess fungerat som en introduktion till ämnet för de elever som valt att skriva gymnasiearbete i matematik i samarbete med Vetenskapens Hus. Tom Britton har även stöttat gymnasieprojektet genom att ställa upp på frågestund samt med tips om artiklar och litteratur som eleverna kunnat ta del av.

Viral video om virus blev gymnasiearbete

Rekordmånga anmälde sig till Vetenskapens Hus projektgrupper för sistaårselever som skriver sitt gymnasiearbete under läsåret 20/21. Ett populärt projekt under året var ”Pandemins matematik” som handlade om matematiska modeller för smittspridning.

Covid-19 har gjort att intresset för matematisk statistik har ökat kraftigt. Matematiker världen över hjälper forskare och politiker att analysera all den data som samlas in. Datainsamling och analys är ett avgörande underlag som kan hjälpa beslutsfattare att sätta in rätt åtgärd vid rätt tidpunkt.

Anna Karlhede, doktorand vid Stockholms universitet och SciLifeLab, forskar i gränslandet mellan matematik och datalogi. Hennes fokus ligger på appliceringar inom maskininlärning och genetik. I sin forskning utvecklar hon algoritmer och datastrukturer för att hantera DNA-strängar, t ex att upptäcka/undersöka sjukdomar. Anna är en av de doktorander som gör sin undervisningstjänstgöring i Vetenskapens Hus under läsåret 20/21 och hon har hjälpt eleverna att programmera simuleringar.

 

 

Tillsammans med Elin Ottergren, pedagogisk utvecklare från Vetenskapens Hus, har Anna stöttat ett 30-tal gymnasiearbeten i matematik under hösten 2020. Eleverna har fått möjlighet att utforska hur matematik och datainsamling kan användas till att förstå en pandemis utveckling. Detta genom analys av autentiska data från den pågående pandemin, datasimuleringar och jämförande studier med syfte att fördjupa intresse och förståelse för matematisk modellering och programmering.

Varje läsår bjuder Vetenskapens Hus in en doktorand från KTH eller Stockholms universitet och undersöker ett nytt ämne. Nytt tema för hösten 2021 presenteras till sommaren, men redan under våren går det att anmäla sitt intresse.

Gymnasiearbeten om kosmisk strålning

Inom ramen för gymnasiearbetet erbjuder vi elever att göra riktiga mätningar med partikeldetektor för att undersöka kosmisk strålning. Mätningarna kan sedan jämföras med data från riktig forskning, exempelvis de mätningar som Christer Fuglesang gjort på rymdstationen ISS.

Projektet för gymnasiearbeten om Kosmisk strålning drivs av Vetenskapens Hus och KTH och varje höst arrangeras ett antal träffar för elever som blir antagna. Under träffarna hjälper vi till med att formulera frågeställningar, diskuterar vilka myondetektorer som är bäst och stödjer elevernas planering och tolkning av mätningarna, berättar Tanja Nymark vid Vetenskapens Hus. Mellan träffarna får eleverna dessutom möjlighet att låna myondetektorer för att genomföra sina mätningar.

Projektet avslutas med en minikonferens där deltagarna får presentera sina arbeten för varandra. Sedan 2005 har mer än 250 elever deltagit i projektet som ursprungligen drogs igång av forskaren Mark Pearce vid KTH.

– Vi som forskare får genom projektet en fantastisk möjlighet att inspirera gymnasieelever genom att exponera dem för svåra och abstrakta koncept inom modern fysik, säger han.

 

 

Projektets koppling till forskning om rymdfart blir än tydligare när eleverna kan jämföra sina data med de som gjorts på rymdstationen ISS av bl a Christer Fuglesang. Att titta på strålningen på hög höjd har relevans även för luftfart i en allt mer resande värld.

– Detektorer som följt med i elevers handbagage på flygresan under höstlovet visar tydligt hur mängden strålning ökar med höjden över marken, säger Tanja Nymark.

Den här typen av mätningar ger en naturlig ingång till diskussioner om möjliga hälsoeffekter för folk som flyger mycket, som exempelvis kabinpersonal. En relativt ny och mycket populär metod för att mäta strålning är att flyga detektorer med en vätefylld väderballong av gummi. Flygningar möjliggörs genom uppstartstöd från KTH rymdcenter. Ett antal lyckade flygningar har skett under ledning av Henrik Åkerstedt, pedagogisk utvecklare i Vetenskapens Hus och lärare på Hersby gymnasium.

-Under den flygningen i oktober 2018 uppnåddes vår rekordhöjd: 36,3 km, berättar Henrik.

Citat ur Fysikaktuellt nr 2, maj 2019.

Undrar du över något? Ställ en fråga till utställaren!

0 Frågor och svar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer